Racerapport från Amfibiemannen

Nu har vi i lag Naturfys gjort två av tre planerade tävlingar, Utö Swimrun och Amfibiemannen. Detta var fjärde gången för mig och tredje för Therese. Så vi kan denna bana rätt bra i jämförelse med Utö Swimrun. Vädret var bra och rapporterna sa runt 16 grader i vattnet, utmärkt. Det var tydligen deltagarrekord detta år och jag förstår varför, det är en bra tävling. Jag tror den lockar fler motionärer till skillnad från Utö Swimrun, har en känsla att den uppfattas lite svårare och tuffare då det är en kvalificeringstävling till originalet Ötillö.

Lag Naturfys Amfibiemannen Swimrun
Förberedelser innan Amfibiemannen

Vi körde med samma utrustning som tidigare, paddlar, dolme och lina. Linan är påkopplad hela tävlingen med rotation vid simning då Tessan drar och löpning då jag drar. Vi hade som plan att hänga med i starten så vi fick ett bra läge inför första långa simningen (1100m). Det är en pacead start med en fyrhjuling som ligger i täten och den får man inte springa om. Såg i efterhand att vi låg i runt 4:30 fart så det fanns inget behov att passera den. Vi kom iväg bra och låg som andra lag ett tag, tror vi var lag fyra i vattnet. Jag la mig bakom Tessan och bara vevade på.

Väl uppe på andra sidan tror jag vi tappat några placeringar till.

Vi sprang i väg glada att ha gjort den första simningen, nu var vi igång. Det var väldigt mycket blötare och geggigare än tidigare år. Vissa jämförde med Tjurruset. Tidigt kände jag att det inte fanns något klipp i steget, benen rullade på men det var tungt för mig. De nästkommande simningarna var i mitt tycke stökiga och besvärliga med vågor som störde min rytm i simningen. Tack och lov ligger jag bakom simloket Tessan och hon var stark som vanligt. Normalt brukar jag lyckas skrapa hennes sulor med mina paddlar emellanåt men jag tror inte det skedde en enda gång. Linan var som en fiolsträng mestadels i vattnet. Passar på att berömma hennes navigering också, de gånger jag tittade upp såg det alltid bra ut. Vi ångade på.

Kraftledningsgatan var även den ordentligt geggig med träskliknande passager. Då jag inte hade den bästa dagen formmässigt var jag förbannad på den tunga geggan.

Grusvägen på Arholma som jag minns väl från förra året då det var 31 grader varmt (la en och annan spya där då i mitt värmeslag). Nu var temperaturen mer normal så värmen tog inte kål på mig men det var tungt och kroppen var inte med mig. Tessan var piggare och gick upp och drog ett tag.

Swimrun Naturfys Amfibiemannen
Här har vi en uppgång efter ännu en stökig simning.

Vägen tillbaka efter vändning var som utvägen, tung löpning och stökiga simningar. Jag tar på mig en felspringning också där vi tappade några placeringar. Vi hade en uppiggande batalj med ett annat mixedlag hela tillbakavägen. Alla simningar gick snabbare på tillbakavägen.

Jag kanske låter lite negativ men det beror på att jag ville så mycket mer.

Vi kom tillslut in på en 17:e plats i mixed med tiden 4:42 och det är mitt snabbaste Amfibiemannen. Hittills. Den tiden ska slaktas nästa år. Även om det inte gick som jag ville hade vi en bra dag i skärgården. Tycker det fungerar väldigt bra att köra med Tessan.

Nu är det Ångaloppet som gäller och nytt för i år där är att lina är förbjuden så i morgon ska vi träna utan. Det var länge sen jag simmade utan paddlar också..

Ni undrar säkert hur den där bataljen med mixedlaget slutade?
Vi sprang om dem runt 400 meter innan mål och det kändes jävligt bra.

Naturfys Swimrun Träning
Vi tog oss i mål och det är alltid skönt. Hoppas vi står här 2016 också.

Racerapport från Utö Swimrun

Uto15-NadjaOdenhage-IMG_0159-LR

Utö Swimrun var första tävlingen med Lag Naturfys som består av mig (Daniel Wiberg) och Therese Lindberg. Vi har inte tävlat tillsammans tidigare men tränat hyggligt. Förutsättningarna var att Tessan är starkare i simning och jag i löpning så vi bestämde tidigt att köra med lina och turas om att dra. Övrig utrustning vi körde med var paddlar, dolme och klippta ben på våtdräkterna.

Vi åkte ut med den abonnerade båten och nervositeten fanns där och kittlade lite samtidigt som det blåste gäss och var skapliga vågor på havet. Sol dock.

Lag Naturfys
Den obligatoriska innanbilden

 

Starten gick 10:20 och av 250 anmälda lag kom 198 till start, stort bortfall tycker jag. Vi körde lina från start och med varsitt leende sprang vi iväg. Första löpningen och simningen gick bra, vi tog det rätt lugnt och såg fram mot en fin dag i skärgården. Tycker vi hade bra flyt och det kändes fint i kroppen. Andra simningen fick Tessan problem med ena paddeln, jag trodde först att den var typ av och erbjöd mina paddlar då hon skulle dra i vattnet. Det visade sig sen att det bara var gummibandet som lossnat och jag lyckades pilla tillbaka det på kommande löpning.

Allt flöt på bra och vi tog många placeringar på de lite längre simningarna enligt Tessan. Det stämde såklart men jag låg och matade bakom henne och hade rätt dålig koll på folk runt omkring. Som den svagare simmaren struntar jag i navigering och bara matar på i draget bakom Tessan. Lyfte blicken eftersom när jag kände att det gick bra för mig där bakom. Väldigt fina simningar med relativt god sikt så det var mycket att se under ytan.

Vid en av de kommande skogslöpningarna passerade vi en liten lerpöl, när vänsterfoten träffade leran visade det sig vara 1 meter djupt och när benet var uppe igen saknades skon. Det var rätt trångt där så medans löpare passerade låg jag på alla fyra och skyfflade lera i jakten på min jävla sko. Där kände jag att utbrottet vara nära men efter ett par minuter, vilka kändes som en halvtimme, var skon på igen och vi kunde jaga vidare.

Det blåste en del som jag tidigare nämnde och när vi kom till södra sidan var det väldigt kraftig vind och hög sjö. Vindbyarna låg på 15m/s. Vi sprang längst klipporna vid havet och såg rejäla vågor som slog och jag tänkte att där vill jag inte hoppa i. De simningarna som sen kom var väldigt vågiga och det var en ny upplevelse för mig, har inte simmat i sån sjö tidigare. Det var kul. Vid ett tillfälle kände jag hur kroppen sakta lyftes upp och när vågen bröt kastades jag ner på Tessans rygg, det var intressant. Intressant var det också när vi skulle upp på klipporna från vattnet i dessa vågor, man slog i och sköljdes ut. De hala klipporna var väldigt svåra att komma upp på men andra tävlande på land gav en hjälpande hand så allt gick bra. Det är fina människor som sysslar med det här.

Något jag lärde mig under denna tävling är att notera sträckorna på paddel eller liknande. Vi frågade några andra tävlande vad vi hade framför oss vid något tillfälle och de sa att nu blir det långlöpning, en mil. Jag trodde de var galna alternativt ljög för oss för jag mindes ingen så lång löpsträcka från kartorna jag såg innan. De hade förstås rätt det var en seg löpning på runt 9 km på en tråkig grusväg. Där var det tungt för mig och raksträckorna tillsammans med ovissheten åt upp min energi helt. Tror jag hade haft lättare om jag visste och var mentalt förberedd. Den missen gör jag inte om. Det blev varmt och simningen efter grusvägen var efterlängtad och energin samt humöret kom tillbaka.

Det var där jag som vanligt ”kastade vatten” under simningen, skillnaden denna gång var att det sved till duktigt, skavsår, även kallat jägarbrand var inte kul att kissa på. Missade vaselinet i ljumskarna. Ytterligare en lärdom.

Målet närmade sig och det var en härlig känsla att passera mållinjen.

Naturfys

Tyvärr var vårt chip trasigt så vi har inga mellantider eller så men vi kom in på en 12:e plats i mixed och 77:e plats totalt av 198 startande lag. Superfin tävling och jag trivdes att köra lag med dig Tessan, ser emot våra 2 kommande lopp, Amfibiemannen och Ångaloppet.

Tack för en fin dag och vi rockar!

Swimrun målfoto Naturfys

 

Lag Naturfys har startat utesäsongen i swimrun

Naturfys
Så här glada blir man!

Premiären gjordes förra veckan och imorgon är det dags igen. Vi körde min hemgjorda swimrunbana GrilltillGrill i och runt sjön Judarn i Judarskogens naturreservat.

Vi hade ingen termometer med men uppskattar temperaturen till 11-12 grader och det är ju helt ok, blir kortbent våtdräkt imorgon. Therese är en stark simmare så det blir lina med mig släpandes efter i vattnet och kanske det omvända vid löpningen.

Bra start och det ska bli sjukt kul, vi har Utö Swimrun, AmfibieMannen och Ångaloppet framför oss. Nu kör vi!