Ursvik Ultra är ett lopp som på egen hemsida beskrivs såhär:
”Stockholm Multisport arrangerar det som av många anses vara Sveriges tuffaste trailrunninglopp, Mila Ursvik Ultra, lika mycket utmaning för benen som för pannbenet. Men alltid trevlig stämning och glada miner under senvinterns stjärnor på Mila Ursvik Ultra!
Tävlingen går på Ursvik 15 kilometersspår, även kallat Extreme-spåret. Spåret är ”relativt” kuperat och består av en mix av elljusspår, större och mindre stigar.
Kraven på kvalificerande tävlingar har ökat men som tidigare så kommer Mila Ursvik Ultra 75 km 2015 ger en poäng till The North Face® Ultra-Trail du Mont-Blanc® 2016.”
Jag har tidigare sprungit den kortare varianten, Ursvik Ultra Light 45 km. Förra året gav jag mig på 75 km men bröt efter 2 varv (30 km). Hade varit sjuk med feber strax innan så det var lite väl optimistiskt att starta. Nåväl.
Det var riktigt kallt vid starten kl.00. Såg efteråt att det var runt -7 grader kallt på natten. Det var skönt att värma sig vid elden innan.
Något otaggad gav jag mig iväg på det första varvet. Efter bara några minuter kom känslan att jag inte kommer klara hela varvet utan ett ”tekniskt stopp” i skogen. Något papper hade jag givetvis inte tagit med mig. Snö fick ersätta. Efter ytterligare ett stopp var jag igenom första varvet. Tog mig lyxen att besöka en riktig toalett vid varvningen.
Andra varvet blev lite mer socialt, sprang i olika konstellationer och hade sällskap stora delar av varvet.
Vid varvning tog jag på mig ytterligare ett lager kläder, frös hela varvet. Allt kändes bra och kilometerna tickade på lugn takt. Som det brukar vara gick känslorna från eufori till jag-hatar-detta-och-vill-sluta samt hela spannet däremellan. Började tänka på något @camringstrom skrivit; kommer du iväg på 4:e varvet klarar du det. Det var en bra känsla att ta med mig. Allt rullade på.
På 5:e varvet med kanske 7-8 kilometer kvar fastnade jag något i en ”gåperiod” det var skönt att gå och hade svårt att komma igång igen. Tänkte att vid den där stenen börjar jag springa, efter den där backen, efter den där…
Gick vidare.
Hörde någon komma springande bakom mig. Det var @SaraRichert som jag träffade på Ursvik Ultra förra året och följt på twitter sen dess. Tog tillfället i akt och sprang med. Hon hade chans på personbästa så vi hjälptes åt och höll upp farten med en avslutande ”spurt” över mållinjen. Från trött och likgiltig gick det över till glädje och energi med sällskapet. Väldigt glad att Sara plockade upp mig.
Det tog mig 9 tim och 16 minuter att ta mig igenom dessa 75 km och det räckte till plats 30. Väldigt nöjd med det och ser fram emot nästa år. Då ska mycket tid skalas av…
Lite mer läsning från Mila Ursvik Ultra
https://fotrallylandslaget.wordpress.com/2015/03/23/ursvik-ultra-75km-lilla-tec-200/
http://lindstroms.be/index.php/traeningaeventyr/loepning/556-ursvik-ultra-75k-2015
http://www.ribbefjord.se/2015/03/23/vinst-pa-stafetten-pa-ursvik-ultra-2015/
http://bergsultra.se/ursvik-ultra2015-tavlingsrapport/
http://www8.idrottonline.se/StockholmsMultisportKlubb-Orientering/MilaUrsvikUltra/2015/
https://skakadspringer.wordpress.com/2015/03/27/ursvik-ultra-2/
http://www.cristofferstockman.blogspot.se/2015/03/ursvik-ultra-racerapport.html?m=1